Det råder delade meningar om värderingar.
"Värderingar är mest flum!”, utbrast nyligen VDn för ett större svenskt företag.
Det kan man tycka. Men idag är det ett faktum att unga och kompetenta medarbetare efterfrågar värderingar.
Företag med fungerande värderingar är mer attraktiva, har enklare att rekrytera och behålla rätt personal.
Under hösten har myndigheter som Tillväxtverket och Säpo fått svidande kritik för att inte följa sin värdegrund. Är detta nytt – att det talas om värderingar och vikten av att följa dem?
Knappast: Redan Aristoteles fastslog värdet av att följa dygder, göra rätt och därmed kunna känna glädje.
”Den gyllene regeln” kallas den grundläggande etiska riktlinje som finns i stort sett alla religioner och filosofiska teser.
Sveriges Rikes Lag grundar sig på våra gemensamma värderingar, och utvecklas över tid.
Värderingar handlar om våra innersta drivkrafter, om vad vi anser är rätt och fel. Om vad vi kan göra – och lika mycket, vad vi inte kan göra.
Ord räcker inte
Om värderingar ska kunna kommuniceras måste de självklart definieras i ord. Men det kan inte stanna där. För att medarbetarna ska ha nytta av värderingarna måste de omvandlas till önskvärda och konkreta beteenden.
Ett exempel – en arbetsplats med slapp möteskultur:
Få kommer i tid. Det saknas agenda och fokus. Mobiler ringer ideligen. Mötena tar två timmar istället för 45 minuter. Detta kan omfatta värderingen Respekt och konkreta beteenden som: Genomgången agenda, avslagna mobiler, kort och fastslagen mötestid. Resultatet blir att alla får mer tid, bättre arbetsro och mer gjort.
Fel som applåderas
Få värderingar är lika omskrivna och kopierade som Toyotas. En av dessa är Kaizen – Ständig förbättring. Men hur kan detta bli ett beteende? Alla har ansvar för förbättringarna, och agerar när det finns ett misstänkt fel. Den som stoppar hela produktionen blir inte syndabock utan dagens hjälte. Målet är felfria bilar. Uppmärksammas inte felen kan det inte bli några förbättringar. Ser du ett företag med ständig förbättring som värdering vet du var det kommer ifrån.
Vad har framgångsrika företag gemensamt?
I Sverige kan vi vara stolta över H&M – ett av världens högst värderade varumärken (Interbrands ranking 2014, före till exempel Nike och Zara). Varumärke och värderingar går hand i hand. H&Ms mest centrala värdering är ”Tro på människan”.
Detta är inget nytt påfund. H&Ms grundare Erling Persson, som öppnade sin första butik redan 1947, levde efter ”Tro på människan”. Idag när sonsonen Carl-Johans Persson är VD används fortfarande samma värdering. Den är mer aktuell än någonsin och handlar ytterst om ansvar och medarbetarskap.
Vi människor stimuleras av ansvar, att få bidra och påverka. Låsta situationer som inte går att förändra kan däremot leda till stress. Med ansvaret följer möjligheten att växa. Flertalet av H&Ms befattningar tillsätts genom intern rekrytering. Förutom ansvar, kännetecknas framgångsrika företag av att medarbetarna känner sig delaktiga. Ensam är inte stark. Den som trivs på H&M är prestigelös och gillar att arbeta i team. Det här har visat sig fungera: Idag har H&M butiker i 47 länder, och fler lär det bli.
Att människor söker sig till företag och organisationer med starka värderingar är just mänskligt. Använd gärna vackra ord men koppla dem till beteenden som alla kan följa. Att sakna värderingar kan snarast ses som flum.